Den här veckan har hittills präglats av diverse kontakter med sjukvården. Både planerade och oplanerade och här kommer en sammanfattning dag för dag.
Måndag blev en speciell dag - en tid hos vårdcentralen blev slutligen ett 11 timmar långt studiebesök i olika väntrum inom sjukvården... Efter att jag hostade sönder en muskel i magen för en månad sen har jag haft ont och det har sen övergått till smärta i ryggen som inte ger med sig. Så i måndags morse ringde jag vårdcentralen och fick en tid hos en läkare på fm. Det slutar med att jag blir skickad vidare till akuten pga att mitt EKG är lite knasigt och det finns en minirisk för en propp i lungan. Jag skickas till St Görans akut som skickar mig vidare till Karolinskas akut eftersom jag är gravid och de skickar mig i sin tur vidare till förlossningen och därifrån kommer jag inte förrän 8 timmar senare! Till största delen består min tid där av väntan, väntan, väntan och roligare dagar har jag varit med om. Jag är inte alls orolig själv och är övertygad om att det inte är någon fara, men visst är det bra att de inte tar några risker när man är gravid. När dagen blivit kväll får jag till slut göra en datortomografi av lungorna och den visar att det inte är någon propp och elva timmar efter att jag gick hemifrån får jag slutligen återvända hem.Bilden tog jag av mig själv när jag kommit till förlossningen och de gjorde en CTG på mig. Det var lite intressant att ligga där med vetskapen om att jag inom några dagar eller veckor ska vara där igen i skarpt läge...
Tisdag fick bli en välbehövlig vilodag hemma då jag inte gjorde många knop. Men några nya gravidbilder åstadkom jag i alla fall framför spegeln med iPhonen. Gravid 37+3 dagar är jag här, jag har alltså kommit in i vecka 38 och nu börjar jag se slutet... Jag är ruggigt less på att ha ont och inte kunna röra mig som en människa, så må barnet bestämma sig för att inte stanna kvar för länge till i min mage!
Onsdag var det dags för besök hos barnmorskan igen. Allt såg bra ut, magen växer fortfarande, bebisen är i princip fixerad och hjärtat tickar på. Tyvärr sa hon dock att hon inte trodde att det var dags för födsel riktigt än... Det var inte riktigt det jag ville höra. Men vi konstaterade att vi hoppades att det var sista gången vi sågs nu för nästa besök är planerat till den 11:e och då kanske bebisen valt att titta ut.När jag ändå lyckats släpa mig hemifrån passade jag på att svänga förbi jobbet (och kände mig ytterst tacksam över att jag slipper den stressen nu) och sen avslutade jag med en smarrig lunchdejt med en kompis och bilden tog jag under lunchen på min färska scampi-pasta.
Idag torsdag satt jag för andra gången denna vecka och väntade på Karolinska. Fast idag var det ingen akut utan jag hade en tid bokad med en narkosläkare inför förlossningen, för att i möjligaste mån kunna förbereda för att nästa förlossning inte blir som den förra med tanke på min allt för långa väntan på epiduralen och komplikationerna som uppstod efteråt. Läkaren var bra och var tydlig med att det här med att man inte ska ge EDA för tidigt eftersom det kan påverka förloppet negativt är en allmänt spridd missuppfattning. Så denna gång ska jag se till att det förbereds för EDA så snabbt det bara går!Bilden tog jag när Mattias och jag satt och fördrev väntetiden med varsin mobil i sjukhuskorridoren.
